barn

Och hans namn är…

by henrik on 2012-06-18

in Bosse

I lördags hade vi en riktig fixardag här hemma. Vi packade upp de sista kartongerna som stått nerpackade under renoveringen av källaren och fick det sista på plats sent på kvällen.

Strax innan 23.30 skulle vi kolla på ett avsnitt av Suits (bra advokatserie, rekommenderas) och Annika kände att hon hade hon i magen. Ganska snabbt insåg vi att det var värkarna som startat, och nu gick det undan. En dryg timme senare gick vattnet och vi fick tag i Sara och Sigurd som skyndade sig hem till oss för att ta sova kvar och hand om Olle. 01.00 tog vi taxi mot Sös och 01.23 var vi framme vid entrén. 01.37 ploppade vår andra son ut efter en fantastisk hjälteinsats av Annika. Så stark och så duktig att hälften vore nog. Bara 14 minuter på förlossningen alltså :)

Här är några bilder på Olles lillebror, Bosse Harald Helge Ismarker.

Nu är han här! Klockan 01.23 steg vi ur taxin och 01.37 kom en liten kille till världen. Alla mår bra. #barnnr2

#barnnr2 Sover som en stock.

Bröderna Ismarker. #barnnr2

Dagens bild på #BarnNr2

{ 5 comments }

Nu är han här: Olle Ismarker

by henrik on 2010-03-18

in Olle

Första bilden på Olle Ismarker

I morse klockan 05.05 kom han äntligen ut, vår son Olle. Drygt 14 dagar över beräknad tid.

I går kväll hade vi precis ätit lite sen middag bestående av pasta och kyckling när Annika plötsligt säger ”Oj, nu blev det blött”. Det var vattnet som gick väldigt försiktigt. Inga floder alls utan snarare ett sipprande. Vi kontaktade förlossningen på Sös och fick rådet att avvakta eventuella värkar. Dessa satte igång ungefär en timme senare och vi började klocka dom med hjälp av både Varktimer.se och iPhone-appen med samma namn. Vid 23-tiden sa Sös att det nog var dag att börja röra sig mot förlossningen, men vi kunde ta det lugnt då de ännu inte hade något ledigt rum. Tjugo i tolv satt vi i taxin och Annika kämpade på med värkarna som nu kom med ca två och en halv minuts mellanrum. Andningen som vi övat på under profylaxkursen funkade bra.

Väl inne på Sös fick vi direkt ett eget rum och värkarna blev allt intensivare. Vi kämpade på med andningen och sen fick Annika lustgas och det hjälpte rätt bra mot smärtan som nu hade börjat tillta ordentligt. Efter ett par timmar kom krystvärkarna och Annika kämpade på mycket tappert medan jag kände mig lite överflödig. När lustgasen tog min plats som smärtlindrare så fick jag ägna mig åt rapporterandet på Twitter och Facebook istället :)

Personalen här på förlossningen på Sös var helt suverän. Lugna, metodiska och väldigt proffsiga. De hjälpte Annika på vägen mot målet och 05.05 tittade Olle ut och vi hade blivit tre istället för två. Vilken fantastisk känsla det var att få se vårat barn på riktigt för första gången. Efter lite mysande på mammas mage så fick Annika kämpa på lite till med moderkakan som inte riktigt ville komma ut. Det planerades för en färd upp till operationsavdelningen där den skulle plockas ut för hand av en läkare. Den planen behövdes dock inte sättas i verket för Annika bevisade ännu en gång vilken enorm kämpe hon är.

Nu, åtta och en halv timme senare, är vi fortfarande kvar nere på förlossningen. Tydligen en rejäl babyboom i Stockholm just nu och det finns därför inga lediga rum på BB förrän senare i eftermiddag. Vi har fått mat (Annika) och mackor (Henrik) och Annika än nu iväg för den första duschen som mamma medan jag bloggar för första gången som pappa.

Tack så enormt mycket för alla hejarop och gratulationer, vi är väldigt glada att ni alla finns där för oss.

Vi hörs snart igen!

{ 20 comments }