Granhammars slott var inte helt enkelt att besöka. När vi närmade oss slottet så tog det stopp en knapp kilometer från målet. Vägen stoppades av en stor grind och en vaktkur. Vi hade nämligen kommit fram till Livgardets inhägnade område. Där meddelade en värnpliktig vakt att slottet låg på militärt område och att jag utan tillstånd absolut inte kunde besöka slottet. Men man kunde tydligen promenera utanför området och få en skymt av slottet den vägen. Men att fota in på militärt område var inte tillåtet.
Nåväl, vi parkerade och Olle hoppade i sin vagn och så började vi gå. Tänkte i alla fall fråga vakten igen om hur man kunde söka tillstånd. Kunde ju vara bra att veta för nästa besök. Vakten kliade sig i huvudet och just då kom någon typ av befäl in i vaktkuren. Befälet undrade varför jag ville fota slottet och jag förklarade kortfattat mitt intresse för slottet. Sen sa befälet “Okej, det går bra”. Haha, var det så enkelt att ordna tillstånd att beträda och fota på militärt område? Jag tackade och blev insläppt.
Slottet ligger som sagt på militärt område och det finns inte mycket till slottspark eller så kvar. Men det var ett fint litet slott.
